Direktlänk till inlägg 8 juni 2011
Nu är egentligen den roligaste veckan av hela skoltiden alltså studentveckan, men vet inte om det blir så roligt. Iallafall inte till hundra procent. Efter beach volleybollen kommer jag hem och ser att hjälpmedlen till efter operationen har kommit. Det är ju en bra sak som håller på på att hända men så overklig. Börjar väl sjunka in lite nu när man ser alla saker men samtidigt inte. Känns som om det vore en gammal man på 80år som ska flytta in hos oss ett tag, men nej så är det ju inte tyvärr..
Ikväll är det beachparty men ska nog inte gå, kryckor och statt passar inte? Vet inte varför det har blivit värre nu, förut har vi ju gått ut varje helg, visst haltat men det har ju gått iallafall. Ska inte sitta här och klaga, men känns så tråkigt att se alla andra kunna springa och gå som vanligt, när man själv har glömt hur det är att gå normalt.
Blev ett långt inlägg med massa tjat, lägger in bilder från beach volleybollen sen, vet inte hur det gick i slutet för oss eftersom vi åkte hem. Får se! :)
Tror inte jag fixar det här med skolan, vill verkligen inte ge upp och känna mig misslyckad men det känns som om det är det enda jag kan göra.. Är inte mig själv längre och uppjagad för allt. Att ge upp skulle vara så otroligt pinsamt inför min famil...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | ||||||
|