Nu vill jag inget annat än att bli bra i benen, klarar inte va det här längre. Allt har verkligen kretsat runt sjukdomen nu i nästan två månader och det gör mig galen. Det förstör verkligen allt, kan ju inte göra vanliga saker längre.. Vill bara vara normal. Är trött på det här nu, mår dåligt både psykiskt och fysiskt av det här. :(

Ingen skola idag heller, väntar på att kortisonen ska börja hjälpa någolunda iallafall.  Ska nu snart hoppa in i duschen och sen göra mig iordning, idag kommer förhoppningsvis Daniel hit. Imorgon åker vi till göteborg med projektarbetet så jag hoppas benen orkar med. :) Det tråkiga är att vi missar sista skolårets klasskort.

Har precis gjort mig iordning &städat på rummet för att Daniel skulle komma hit men nu blir det ju inte så längre så det var ju riktigt onödigt.. Aja, kanske borde gå ut på en kort promenad, lederna mår ju bättre av att man rör på sig än är vara stilla även om det inte är så lätt. Nej, orkar inte sitta här längre.

känns som om det finns mycket tid över för annat men inget för..

Ingen skola idag heller, blir så irriterad.. Vill bara kunna gå och sköta skolan som man ska. Har inte gått en hel vecka ända sen vi började efter sommarlovet, känns ju kanon! Har nu börjat med kortisonen mot min vilja men har väl mer eller mindre inget val, kanske gör det så att jag kan gå. Men en sak som jag kan se fram emot idag är att daniel kommer och hälsar på en stund ikväll. :)

Ligger i sängen, har för en stund sedan duschat &tänkt gå ner till farmor &farfar som fyller år idag men vet inte riktigt hur det blir med det. Dom har folk hemma och vill inte gå dit ner då så får se om det kanske blir lite senare ikväll. :) Känns jobbigt att det inte finns någon att prata med här hemma om kortisonen, får bara svaret att jag är löjlig och inget att disskutera, det är ju verkligen inte det svaret man behöver? Men ni får räkna med att jag ser ut som en hamster ett tag, jätte fint! Jag verkligen längtar så fin jag kommer bli, oh så lycklig jag är, livet leker. -.-

Ingen skola för min del idag, kunde knappt sova i natt eftersom det gjorde ont så jag vaknade varje gång jag vände på mig.. Ännu ett tecken på att jag behöver äta kortison och det betyder ju också hej runda kinder &lär inte sätta foten utanför dörren. Då känns det nästan lite ovärt, om jag ändå bara kommer ligga i sängen och må dåligt över hur rund och svullen jag har blivit i ansiktet så gör ju inte kortisonen någon nytta direkt, bara mer skada. Nu kan jag ju iallafall gå ut även om det inte går utan kryckorna. Jag är nog löjlig som tänker såhär egentlgen, tror att fler skulle tänka på att kunna gå och strunta i att bli tjock om kinderna. Men för mig har tjock alltid varit något jag verkligen inte vill bli. Börjar gråta varje gång jag tänker på hur det kommer se ut &vilka kommentarer jag kommer få höra.. Jag vill inte! :(

Vet inte vad som händer egentligen, det känns konstigt och det vill jag inte att det ska. Men får hoppas på det bästa &låta bli att tänka det värsta, vilket jag alltid gör..

Skola först som vanligt, kändes som en väldigt lång dag. Ville bara hem, men det ångrar jag nu för det är nog det minsta jag vill.. Fick reda på att jag inte får någon ny medicin utan måste fortsätta med den här eller så får jag antingen åka till shalgrenska i göteborg och så får dom komma på något. Därför ligger valet mellan att äta kortison och bli tjock eller vänta och inte kunna gå på kanske ett halv år. Det borde inte vara något val som äns är möjligt. Tjock är det sista jag vill bli och stoppa i sig tabeletter som gör en tjock tar emot något enormt. Vet verkligen inte vad jag ska göra. Nu ska jag nog bara försöka sova så dagen försvinner och inte behöva tänka på något mer..  

 When I need  you the most..