Gör fortfarande nästan ingenting om dagarna, så finns inte mycket att skriva om. Men iallafall, vid elva var jag hos sjukgymnasten och tränade lite. Det känns bra för då går det väl några små steg framåt. Känns så meningslöst att fötterna och andra höften ska krångla, hade dom inte gjort det hade jag säker varit uppe på benen nu, men den turen hade jag inte tyvärr. Får hålla tummarna om att det blir bättre!

Har haft en riktigt dålig kväll, känner mig väldigt ensam och massa andra känslor. Trodde inte att det skulle ta så mycket på psyket att ligga hemma men det gör det. Kanske är svag som person, jag vet inte.. Behöver vännerna mer än någonsin.